Mat

Att äta handlar i den rika världen inte så mycket om att mätta hunger. Det är inte längre bara ett naturligt svar på ett centralt behov. Att äta har blivit en i första hand social handling.

Mat är ofta en förutsättning för mänsklig gemenskap och har blivit en av samtidens mest laddade företeelser. Det är få saker som skapar så mycket ångest och debatt och som det skrivs om och forskas i så mycket. Alla har åsikter om mat – det är för mycket och för lite, för fett och för sött eller för salt.

Allt fler skaffar sig ett problemfyllt förhållande till mat. Paradoxalt nog beror det kanske på att så mycket mat aldrig tidigare har varit så lättillgänglig. Matindustrin är kolossal, uppfinningsrik och skrupelfri. I den rika världen skördar frosseriet lika många liv som svälten gör i den tredje.

Snabbmat, konserver, djupfryst och färdiglagad mat passar egentligen inte människan – varken organiskt eller mentalt. Våra kroppar är inte anpassade till den typen av mat och i grund och botten vill vi fortfarande jaga och odla vår föda.

För många ryggmärgsskadade handlar problemen om hur man ska äta för att undvika att bli överviktig och hur mycket mindre energi man behöver på grund av sin skada. För andra kan problemet bestå i hur man ska få i sig tillräckligt med energi och hur man ska laga mat när armar och händer fattar dåligt.

Peter Anderson-Pope, 2004.03.01